När man talar om svetsning, så är det en slags fogningsteknik. Man hettar då helt enkelt upp metallstycken så att det går att sammanfoga dem genom att de smälter samman. Inom svetsning finns det idag flera olika metoder. Dessa metoder delas in efter hur själva svetsvärmen alstras samt även på vilket sätt som tillsatsmaterialet matas till fogen. Man bör välja svetsmetod efter vad det är för material man ska svetsa så väl som även efter hur tjockt material i sig är.

Det finns några vanliga metoder inom svetsning och det är MIG/MAG-svetsning, TIG-svetsning och manuell metallbågssvetsning (MMA). Manuell metallbågssvetsning är både den äldsta och mest kända så väl som allmänt använda svetsmetoden på byggarbetsplatser samt även på utomhusanläggningar.

TIG-svetsmetoden är en något långsammare svetsmetod. Den används då man vill ha snygga fogar eller där det krävs en speciell noggrannhet.

När det gäller MIG/MAG-svetsning så är det en riktigt mångsidig metod. Där behöver man inte mata tillsatsmaterialet separat till smältbadet, utan man för tillsatsmaterialet, som är omgivet av skyddsgasen, genom svetspistolen direkt till smältbadet.

Det finns även andra svetsmetoder som används för olika behov. Bland annat finns laser-, plasma-, punkt-, pulverbågs-, ultraljuds- och friktionssvetsning.

Själva svetsprocessen

Svetsning är alltså fogning eller sammansmältning av arbetsstycken. Det via uppvärmning och/eller tryck. Det för att de ska bilda en enhet. Vid svetsning är en vanlig värmekälla en elektrisk ljusbåge. Då kommer strömmen från en så kallad svetsströmkälla. När man svetsar med en ljusbåge, så kallas det för bågsvetsning.

Själva sammansmältningen kan göras endast med värmen från ljusbågen så att den smälter samman de delar man vill få ihop. Denna metod används till exempel vid TIG-svetsning.

Ofta har man även ett tillsatsmaterial som smälts in i själva svetsfogen. Det kan göras via en tråd eller rörelektrod, som går genom en svetspistol, som vid MIG/MAG-svetsning. Det kan även göras med en manuellt matad svetselektrod.

Det är viktigt att arbetsstycket fogberedas till en lämplig svetsfog innan man börjar att svetsa. Det kan vara en V-fog till exempel. När man sedan svetsar, så smälter ljusbågen samman fogens kanter och själva tillsatsmaterialet och det bildas ett smältbad.

För att själva svetsförbandet ska kunna hålla på ett bra sätt så är det ett måste att skydda smältbadet, från oxidering så väl som från den omgivande luften. Det kan göras med skyddsgaser eller slagg. Då matar man in skyddsgasen in i smältbadet via svetspistolen. Sedan är det så att även svetselektroden är överdragen med ett material som även det bildar en skyddande gas och slagg över själva smältbadet.

De material som man för det mesta svetsar är olika metaller. Det är då bland annat aluminium, stål och rostfritt stål. Dock går det att svetsa plast med, men då används het luft eller ett elektriskt motstånd som värmekälla.

Vem får svetsa?

Den som jobbar med att svetsa, den sysslar med det som kallas för heta arbeten. Det innebär att man måste ha en certifiering för att få göra denna typ av jobb. Det enligt ett regelverk.